Nu är årets årsmöte avklarat där också vattenrådets 10års jubileum firades med goda bullar!
Tack till alla deltagare och extra tack till Stefan och Thomas på Molkoms bruk som tog emot oss på besök!
Vi var 11 personer som deltog i år. Dagen började med lunch på trevliga Annso-grillen i Molkom som passande nog låg precis bredvid Molkoms bruk och fisktrappa som besöktes efter lunch. Där fick vi en guidad tur av Stefan och Thomas Eriksson som äger anläggning och har gjort åtgärderna. Vädret var med oss och vi fick en jättehärlig rundtur där vi fick se alla delar av dammen, kraftverket och fiskvägarna. Det återstår fortfarande lite jobb, som att se till att det kommer vatten i ålyngelvägen, men anläggningen är igång.
Inloppet till anläggningen och Molkoms älv som går mellan Borssjön och Molkomsjön
Vattenrådet visas runt av Stefan
Dammen och guiden
Fisktrappan där förhoppningsvis många glada fiskar kommer att passera 🐟🐡
Fisktrappan med strömmande vatten och möjlighet till vila
Guiderna Stefan och Thomas samt ordförande Peter och kassör Ulf
Ålyngelväg 🐍
Turbinen
Efter rundturen hölls själva årsmötet i Nyeds hembygdsgård. Här hittar ni protokollet för det Protokoll årsmöte 2024 (1)
Förra årsmötet blickade vi utanför vårt avrinningsområde när vi besökte Jan Bengtssons våtmark i Östanås. I år är vi tillbaka i vårt avrinningsområde igen, planen är att besöka Molkoms bruk och Molkomsälven för att se den nya turbinen och fisktrappan samt restaurering kring Molkomsälven.
Tips på hur du minskar spridningen av främmande arter i våra vatten
Igår var vi på Länsstyrelsen i Värmland och fick lära oss om invasiva arter och Skarv.
Invasiva arter
Erika Karlsson berättade om invasiva arter för oss. Vi har i dagsläget 5 olika invasiva arter i våra värmländska vatten; signalkräfta, smal och vanlig vattenpest, ullhandskrabba samt sjögull. De finns inte i alla vatten men de har alla möjlighet att spridas om vi inte är vaksamma! Det är viktigt att vi alla hjälps åt för att minska spridningen av främmande arter genom att tömma, tvätta och torka den utrustning som flyttas mellan sjöar och vattendrag! Skylten med information om töm, tvätta och torka kommer att sättas upp vid några av våra sjöar, men om ni ser behov på fler ställen så säg till så fixar vi fler skyltar!
Vi fick även information av Dan Magnsbo om skarv under mötet. Vi fick lära oss att vi har två olika sorters skarv i Vänern, Atlantstorskarven och Mellanskarven . Atlanstorskarven kan ses under vintern men tillbringar den mesta tiden vid havet och Mellanskarven som är den som häckar i våra områden. Skarven flyger upp till 6 mil för att fiska, så många av våra sjöar kan få besök även om de inte häckar på platsen. Mellanskarven bygger risbon i träd på små öar. Deras avföring är starkt frätande vilket gör att träden dör. Efter några år går det inte längre att bygga bon i träden, då har de bon på marken några år innan de flyttar till en ny ö. För oss kan dessa öar se spöklika ut men det leder till en förnyelseprocess där örter och blommor tar över ön, när den inte längre skuggas av träd. Öarna blir bra ställen för pollinatörer och andra fåglar flyttar dit som föredrar kala fågelskär.
Att vi ser fler skarvar vid våra mindre sjöar nu kan bero på att havsörnen kommit tillbaka! Havsörnen äter Skarvungar vilket gör att skarven söker sig till nya platser när ett havsörnsbo byggts i närheten av deras häckningsplats. Skarven kan anses besvärande men den har en viktig funktion i vår skärgård. I diskussioner kan skarven framhävas som invasiv men både Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket anser att den är en naturlig art i Sverige. Det pågår just nu ett arbete för att ta fram en förvaltningsplan för hur vi ska hantera skarven och denna planeras att vara klar till hösten 2024.
Vattenrådet har under en längre tid inventerat vägtrummor för att kartlägga vilka trummor som utgör vandringshinder för vattenlevande djur. Praktikanterna Laila Arnesson och Lisa Schyllert hjälpte vattenrådet med sammanställningen.
Exempel på en vägtrumma som är placerad för högt och därav blir ett vandringshinder.
Så inspirerande att se lyckade projekt med lokal förankring och med ett tydligt fokus på långsiktighet.
Jan Bengtsson visar våtmarken de nyskapat på sin tomt vid Laddråga. Våtmarken bidrar både med ökad biologisk mångfald, upptag av näringsämnen och rekreationsvärden. ”Barnbarnen åker skridskor om vintrarna”, berättar Jan.
Jan berättar om det långsiktiga arbetet med att återskapa hedmark vid Laddråga. ”När blommor återvänder som inte visat sig på flera decennier blir vi rörda av glädje”.
Åhörare lyssnar intresserat under guidningen och Jan får många intresserade frågor.
Därefter besöker vi Östanåsån och de vandringleder som finns längs ån. Jan visar en graf på att antalet mossarter är hög i närområdet till bäckar.
Under flottningen flyttades mycket sten ut från vattenfårorna för att minska mängden timmer som fastnade. Östanåsån har flottledsrestaurerats vilket innebär att stenar har flyttats tillbaka in i vattenfåran. Projektet finansierades av Leader (EU) bidrag och projektledes av byalaget i samverkan med Karlstads kommun.
Därutöver är skogen längs Östanåsån skyddad av biotopskydd, som är ett evigt skydd för all framtid. Biotopskydd tecknas av Skogsstyrelsen. Inom skogsområdet låter de skogen falla och död ved vara kvar. Det blå och det gröna hör samman, och träd och löv som faller ner i ån blir mat och gömställen.
”Vad ser ni?” frågar Jan Bengtsson och berättar om skogen längs Östanåsån. Skogen är blandad både med avseende på arter och ålder på träd. Här sker en naturlig konkurrens mellan träden, ”kampen om ljuset”.
Äldre affisch från Skogsvårdsstyrelsen visar på mångfalden i vad man kan göra för mångfalden i skogen. ”Alltid blir någon glad”.
Planen för årets årsmöte är att besöka ett område strax utanför Alstersälvens avrinningsområde och lära oss om våtmarker, restaurering och kantzoner. Vi besöker Östanås i Tjärnälvens avrinningsområde med Örten sjöarna som mynnar till Klarälven. Planen är att besöka Jan Bengtssons våtmark utanför Östanås, vi äter sen lunch och håller årsmöte. Därefter vandrar vi längs Östanåsån och får lära oss om arbetet med restaureringen av Östanåsån och skydd av lövskog längs ån.
Tider och upplägg
Kl. 10.45 Möts vi upp på parkeringen till Älvsbacka kyrka för att samlas i färre bilar
Kl. 11 Vi besöker Jan Bengtssons våtmark och får lära oss om processen från idé till att anlägga och sköta en egen våtmark. Adress: Östanås 403
Kl. 12 Lunch (därav viktigt att anmäla er i tid och ange eventuell specialkost)
Kl. 13-14.30 Årsmöte i ladan i närområdet
Kl. 14.30-15.30 Utflykt längs Östanåsån där vi lär oss om skogsvård, historik och vattenvård i området.
I vattenrådet följer vi väder och vattenläget i området från flera olika håll. Dels bor vi i olika delar av området och kan på våra möten får en bild av läget i vattenområdets sjöar och vattendrag. Vi får också en lokal uppdatering av nederbörden tack vara Ingvar, som sedan 1982 har mätt regnmängder vid Samstorpstjärn, väster om Gapern. Här är hans rapport från senaste månaderna och senaste åren:
Senaste månaderna:
September 41 mm
Oktober 61 mm
November 33 mm
December 54 mm
Senaste åren:
2018: 567 mm
2019: 943 mm
2020: 638 mm
2021: 637 mm
2022: 526 mm
Observera skillnaden mellan år 2018 och 2019, med nära dubbelt så mycket nederbörd under 2019 jämfört med 2018. Året 2018 var ovanligt torrt i stora delar av Sverige, även i Alstersälvens vattenområde. 2019 kom det väldigt mycket regn i slutet på året. Karlstad har ett snitt på runt 650 mm per år.
Den 27 oktober hade vi nöjet att arrangera Vattenrådens dag i Värmland. Under dagen berörde vi många spännande diskussionspunkter, blandade frågeställningar och åsikter. Mycket att spinna vidare på, inte minst uppföljning av Brians föreläsning om sjön Alstern och hans rekommendationer för framtiden.
Brian Huser presenterar under vattenrådens dag i Molkom 2022
Vattenrådens dag på Nyeds hembygdsgård, med sjön Borssjön i bakgrunden.
Brian Huser och Erik Österberg under undersökningar i Alstern under LOVA-projektet Alstern fri från övergödning.
Frågor och svar från Brian om övergödning
Kan man skapa syresättning för att minska interngöding?
Beror på mineralbalansen i sjön. Viktigt med tillräckligt med järn, annars ger syresättningen ingen bra effekt.
Kan man röja vass för bättre vattenkvalitet?
Ingen tydlig lösning eller svar kom fram på mötet. Forskning pågår.
Vass viktigt för sjöns system, bättre alger, stabiliserar sedimentet. Om vass skörad är det viktigt att det sker vid rätt tid och hanteras på ett bra sett, annars kan de ge motsatt effekt. Skötselplan för vassen är bra att ta fram.
Är resultaten för Alstern som du förväntat dig Brian?
Trodde det skulle vara mer internbelastning. Att det inte var någon is på sjön en vinter kanske påverkade resultaten det året?
Har du liknande projekt som liknar Alstern?
Ja, fast alla sjöar är olika såklart. Just nu projekt i Dalarna, två sjöar runt Gagnef.
Vem gör vad för att gå vidare?
Sandra från LOVA lyfter att söka för åtgärdssamordnare – arbeta med markägare lokalt för att minska läckaget. Utgå från vad lantbrukarna själva vill. Hjälpa i myndighetskontakter. Sandra rekommenderar att vi söker för det. Rekommenderar också för Södra Hyn. 7 november ska vattenrådssamordnare få mer information.
Kalkning av vattendragen är väldigt effektivt, men vad händer kopplingen sjö kalkningen och sjö fällning?
Att behandla en sjö med kalcium passar inte pågrund av pH nivå. Kan man anänvad kalken på sjön Alstern? Skulle kräva mer kalcium än aluminium och behöver pH 8 eller högre.
Klimatpåverkan på Alstern?
Oväder kommer hända oftare, men kan inte anpassa t.ex en damm för stora skyfall. Sjön kommer skikas fortare. Ingen is. Utan is så blir bättre på sommaren. Brian skulle gissa att klimatpåverkan gör det sämre.
Övergödning kan öka utsläpp av växthusgaser, så är en klimatåtgärd att förbättra sjöar som Alstern.
Diskussionsfrågor
Vattenrådens roll som remissinstans?
Viktigt med bred representation i vattenråden. Rekrytera in många olika intressenter är en viktig del för att få in många tankar till råden som remissinstans
Syfte är lokal kunskap och förankring till vattenmyndigheten
Bra att i vissa frågor göra gemensamma remissvar, t.ex gå samman från vattenråd i Dalsland och Värmland
Vissa remisser från myndigheter som vattenmyndigheterna är väldigt omfattande och svåra att hantera. Viktigt att man förstår vad det är för beslut som fattas.
Vissa remisser kommer på sommaren och har ofta kort svarstid.
Agenda 2030 gäller fortfarande – Gå samman och fråga ”Hur når vi Agenda 2030?” Kan vi skapa gemensamt tryck från vattenråd?
Gå via media, insändare, synas?
Kan vi samverka nationellt med andra vattenråd? Gå samman?
Hur kan vattenrådens arbete finansernas?
Samverkansbidrag från vattenmyndigheten i västerhavet till vattenråden dras in som det ser ut nu.
Norsälven tar 1 kr/invånare per avrinningsområde som medlemsavgift från kommunerna, även Klarälven. Kanske kan vara en stabilare och kanske långsiktigare finansiering?
LOVA-bidrag och andra bidrag kan vi hitta till specifika projekt, men hur gör vi med det löpande arbetet eller medfinansiering till projekt?
Den lokala förankringen är så viktig, särskilt inom vattenfrågor där ansvarsfördelning är fördelad på många aktörer och markägare
Ett alternativ är att gå samman med vattenvårdsförbund där det finns? Dalslands kanal/Upperudsälven är ett sådant exempel. Vänern och Gullspångsälven är andra exempel.
Vattenråden i grunden ideell förening och därav inget momsavdrag
Åtgärdssamordnare för övergödning kan finansernas av LOVA-bidrag och ett bra och beprövat arbetssätt för lokal förankring och stöd mellan markägare och myndigheter. Tyvärr är åtgärdssamordnare idag finansierade med LOVA-bidrag särskilt inriktat på övergödning. Övergödningsproblematiken finns i delar av Värmland och Dalsland, men inte hela.
Hur når vi ut till allmänheten? Hur når vi också yngre deltagare?
Alsterälvens dag var lyckad – en fortsättning?
Samarbete med skolor? Sportfiskarna har likande dag. Gå samman? LOVA-kanske kan vara med? En dag per skola i avrinningsområdet? Naturskolan?
Samverka med andra liknande organisationer?
”En liten bok om vatten” – tips på bok
TV? Reklam? Media?
Universiteten! Biologi. Uppsats? Projektarbeten? Informera om oss där? Många studenter som letar vad de kan skriva uppsatser om.
Även om tillförsel av näringsämnen till Alstern har minskat något under de senaste decennierna, når vattenkvaliteten fortfarande inte god status. Sjön lider fortfarande av bland annat låga syrgashalter och algblomningar som är kopplat till övergödning. För att förbättra vattenkvaliteten och nå minst god status enligt vattendirektivet måste tillförsel av näringsämnen till Alstern minskas.
Ett noggrant övervakningsprojekt med avseende på Alsterns vattenkvalitet och näringsbalans inleddes år 2020. Projektet syftade till att undersöka mängden näringsämnen som rinner till Alstern (externbelastning) samt mängden näringsämnen som läcker från sedimentet (internbelastning). Detta för att reda ut vilka källor som bidrar till övergödningen. Projektet var ett samarbete mellan Alsterälvens vattenråd, Karlstads kommun, markägare/lokalt boende personer, SLU, och några miljökonsulter. Vattenflöden och näringsämnen mättes i tre inlopp (Alsterälven, Nybackadiket, och Skålbäcken) samt utloppet under provtagningsperioden (2020-2021, Figur I A).
Vill du höra mer om resultaten?
Välkommen till redovisning av projektet av Brian Huser, SLU och Sjörestaurering Sverige AB Torsdagen den 27 oktober 2022 kl. 13-15
Plats: Nyeds Hembygdsgård
Presentationen hålls som en del av vattenrådens dag i Värmland.
Flödesmätning i Alstersälven
Fosforkällors bidrag till övergödning i sjöar. Från projektrapporten av Brian Huser, 2022.
Nu får du tillgång till slutrapporten för projektet:
I slutrapporten redovisas resultat av mätningar och modellering, samt förslag på åtgärder och fortsatt arbetet med sjön: Projektrapport_Alstern_slutversion
Vattenrådet tackar alla som deltagit i projektet och hoppas på fortsatt arbete från många olika håll för att nå målet: Sjön Alstern fri från övergödning!
Filmen är producerad av Alstersälvens vattenråd, i samarbete med Karlstads kommun och Helifilm. Projektet har medfinansierats av Havs- och Vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
